Mardrömmar...
Vaknade upp ledsen i morse och insåg efter några minuter att jag hade drömt mardröm igen, inte ovanligt. Drömde de vanliga, jobbiga drömmarna. Det är en sån jobbig känsla när jag inser sanningen och att allt jag drömt inte är sant. Efter drömmen och verkligheten har lagt sig kommer känslan av ilska och hur förbannad jag egentligen är innerst inne, men på nåt sätt, vill och kan jag inte släppa fram ilskan på riktigt, det är en frustrerande känsla. När den känslan mer eller mindre släppt så känner jag ändå ro i kroppen och jag tänker att allt måste ha hänt för en orsak, och att jag klarar mig mycket bättre på egen hand, jag känner mig stark och tuff, men emellanåt kommer alla hemska små tankar fram, som att jag inte är tillräcklig och inte duger, alla känslor om mig som person, jag frågar mig själv vad det är för fel på mig och varför allt blev som det blev och varför jag känner mig så ensam, rädd och osäker? Dessa känslor skrämmer mig och jag undrar om jag någonsin kommer bli bra eller om dessa tankar alltid kommer spöka inom mig mer eller mindre?
Kommentarer
Trackback
