Arga tankar...
I dag har jag varit arg, vilket i och för sig gav bra resultat i arbetet, för jag jobbade på som en dåre i min egen lilla värld med hög musik i hörlurarna. Fårmagarna slängdes hit och dit och jag hade kniven i högsta hugg !
Detta jobb får mig att tänka mycket som sagt, egentligen borde det inte finnas nån tid över till att tänka med tanke på hur mycket vi fysiskt sliter och jobbar på dagarna men tro mig, det finns massa tid över till att tänka ändå tyvärr. I dag var det ilska igen, både bra och dåligt denna gång. Jag äcklas av tanken att någon sårat mig som dom gjort, och det känns seriöst som om någon hoppat på mig och sparkat på mig liggandes. Jag blir arg av tanken att nån lurat mig och hållt saker hemliga för mig under en sån lång tid. Jag äcklas av tanken att jag inte insåg nåt tidigare och satte en stopp för allt. Tanken av att nån tagit den lätta, fega, patetiska vägen ut, medans jag mår dåligt, det gör mig arg. Vem vill ha nån sån person i ens liv? Vem vill ha en sån vän, inte jag i alla fall.
Samtidigt som jag tänker alla dessa arga tankar så tänker jag också, att någon måste ha gjort mig en tjänst, för vem vill ha en sån elak, feg och kall människa i ens liv? Alla arga tankar spolas bort med tanken på frihet, och känslan av att inte längre behöva må dåligt. Så långt som jag kommit på tre månader, trodde jag aldrig jag skulle komma. Jag är så glad för allt som hänt den senaste tiden, och för att jag fick komma hit till Norge, och träffa alla underbara människor jag träffat hitills, glad för att få komma bort och få distans till saker och ting, och att inse att jag kan inte ha haft nåt bra, eftersom det slutade som det gjorde, och jag inte fick det jag förtjänade och även för att jag verkligen fick se sanningen , och att man inte kan lita på nån, inte ens dom man älskar mest. En läxa lärd för livet...
