Evig Kärlek....
Finns det nåt som evig kärlek?Jag har alltid undrat och trott att det finns nån för alla, en själsfrände. Nån som får mig att känna mig unik, vacker och alldeles så där underbar. Nåt som varar för evigt, nåt speciellt, nåt starkare än kärleken själv, inte pirrande känslor år efter år, utan det där lilla extra, tryggheten, närheten, sällskapet, tillit, respekt,en stark vänskap som varar för evigt, men även bekvämligheten att bara vara nära en person som man älskar och beundrar. Känslan av att man vet vart man har varandra utan att ta varann för givet.
För mig är kärlek nåt så mycket mer än att vara kär. Kärlek är inte alltid lätt, kärlek måste man kämpa för, kärlek måste man respektera och ta det för vad det är, inte alltid perfekt. Motgångar kommer, motgångar går och i bland måste man göra nåt litet extra för att få allt att fungera. Jag har tappat mitt hopp om evig kärlek, men kanske det finns nån för alla, kanske inte.Det mest ironiska med livet är att kärlekar kommer och går, man hittar nån som man tror är den rätte, men sen dör allt ut, och sen börjar man om på nytt, men det kanske det livet går ut på. Det kanske inte finns nån för alla? Man tror man känner nån ut och innan, känslan av trygghet, kärlek och det där lilla extra byggs upp i flera år, sen bara en dag försvinner allt, det känns som världen rasar, som man är alldeles ensam, helt plötsligt är man främlingar som aldrig någonsin känt varandra eller nånsin kommer vara nära igen..Är det,det som livet går ut på? Hur mycket ska en person klara av innan hjärtat totalt faller i bitar det är frågan...och kommer det nånsin bli helt igen?
