Livet i Australien

Hej Sverige...

Ja, man kan ju inte saga att jag har haft tur med jobb sen jag kom till detta land, tills jag fick jobb pa Esprit...trodde jag.....

Senaste tre dagarna har vart sa jobbiga! Kanns som jag blivit overkord av en buss, hur nu det kanns men det kan inte va skont. Jag ar helt slut, mentalt och fyskiskt. Det borjade med Lordag kvall, middag med familjen och nagra drinkar. Jag spydde hela natten till Sondagen, Erin, Shauns syster blev ocksa jattesjuk. Jag tror aldrig jag spytt sa mycket i hela mitt liv, som en tub majonnas....blaaaaa! Jag vet inte vad det var, om det var maten eller dalig alkohol men sjuk var jag! Jag skickade ett sms till min kollega(chef) kl 12 pa kvallen och sa att jag madde sa daligt och fragade om hon kunde jobba at mig. Fick inget svar tillbaka forran pa morgonen, sms:et lod" Jag har min lediga dag i dag, kan inte jobba at dig" Det var ju trevligt tack for den. Inget " jag hoppas du mar battre osv"

I alla fall sa gick jag pa jobbet, och jag markte direkt nar jag kom dit att det skulle bli en stressig dag. En av mina kollegor borjade kl 11 och kom in med en dalig attityd, jag fragade om allt var ok, hon berattade att hon och hennes pojkvan gjort slut. Jag sa att jag beklagade och att om hon vill prata om det sa finns jag dar. Annu en gang sa hade hon inte pa sig Esprit klader, inte forsta gangen det hander direkt. Det ar varan dress code och vi maste kla oss i Esprit klader och tackta skor(ej sandaler eller flip flops) Jag papekade hennes kladsel, och sa att hon maste kla sig precis som alla andra. Hon brot i hop och gav mig attityd tillbaka, blev helt loss i skallen och tog sina grejer och drog, innan hon stack sa kom F ordet fram till mig, mindre trevligt, sa hon kunde gatt ga hem. San jakla brat kan jag saga, attityd varje gang hon kommer in, sa kanske pa tiden att hon sa upp sig. Efter det fick jag hat sms fran henne dar hon sa att ingen gillar mig och att jag inte borde vara chef for jag ar sa otrevlig !

Mandag morgon kom och en lang dag som vanligt pa Mandagar. Innan jag gick hem sa brot helvete tre los. Min kollega(chef) berattade for mig att jag fatt en skriftlig varning, pga veckan darpa da foljande hande: Vi tranar en ny kollega for tillfallet och hon gjorde ett misstag med kassan sa det blev minus i kassan pa Onsdag kvall. Nar jag raknade kassan pa kvallen sa stamde inte hennes misstag med vad som saknades i kassan, sa jag bestamde mig for att lamna en lapp och kvittona till min chef sa hon kunde kolla igenom detta dagen darpa. Nar vi ar minus i kassan sa ska man direkt klargora detta och skicka in ett fax till ekonomi avd. Jag gjorde inte detta for jag ville diskutera detta med min chef, liksom allt annat vi gor pa jobbet, sa gar vi alltid igenom allt tillsammans och dubbelkollar sa allt ar ok. Dagen darpa klargjorde jag inte detta for jag var sa stressad och det var sa mkt folk men jag meddelade min chef om detta, jag tankte inte mer pa detta for att det har hant forut och det har inte varit nagra problem. Den skriftliga varningen kom i gar kvall och jag brann i huvudet, och hon fick smaka pa det ocksa! Hon gick bakom ryggen pa mig, "skvallrade" till varan hogsta chef att jag inte klargjort kassan, ett simpelt misstag som gjorts forut av flera anstallda. Hon meddelade inte mig om nat, varnade inte mig muntligt, eller fragade varfor jag inte klargjort kassan, utan hon gick direkt till hogsta chefen, och nu har jag en skriftlig varning pa ingang, och ett mote pa huvudkontoret i morgon eftermiddag?! En hona av en fjader? NA inte alls...!! Jag har inte gillat denna tjej fran dag ett, hon ar okunnig, ung och oerfaren. Jag vet att hon inte direkt gillar mig, for jag tror hon kanner mig som ett hot for hon vet att jag ar bra pa det jag gor, och det har gatt valdigt bra for mig senaste manaderna, sa jag forstar att hon vill forsoka bli av med mig.

I alla fall sa skrev jag ett tva sidigt brev till henne, min hogsta chef och huvudkontoret som jag ska ta med mig pa motet, dar jag skrivit ner sanningen och inget annat. Shauns familj var rasande och la till massa harligheter i brevet, sa sota dom. Jag har inte gjort nat fel, och jag skams inte for nat. Jag sliter sa hart pa detta jobb och alskar vad jag gor, ingen ska stoppa mig fran att saga vad jag tycker, for jag ar helt slut och less pa denna skit och sattet hon behandlar mig pa. Hon vet vad som forsiggar och hon har inte ringt eller fragat hur jag mar. Manskligt? nej.... Varfor har jag bara hemska kollegor har och inte i Sverige? Det ar val inte mig det ar fel pa....?

Meddelar hur motet gar i morgon...